PuppyLove

Jag kan inte förstå stödet för den kollektiva idiotin som kallas hundavel.
Man slutar inte innan man har förstört allt som hunden är, resultatet är 
band annat dåliga andningsvägar (trubbnosiga hundar är onaturligt), ryggsmärtor
(hos schäfrar som i princip ska krypa fram på knäna om de ska anses vara fina i
utställnings sammanhang). För vad ? En subjektiv uppfattning om skönhet? Är man 
villig att offra hunden hälsa för att ha en "fin" liten troffé att ställa ut ? Sen är där
människor som betalar 20000 kr för en specifik ras, som om man skulle älska
hunden mer då ?
 
Varför kan man inte ta hand om de hundar som redan finns? Och som på grund av 
människan är i desperat behov av ett hem för att få skydd från kyla och svält. 
Hundar som blir utslängda som gårdagens sopor, som förökar sig bort om all 
kontroll, blir dödade bara för att de existerar.. Hur kan vi låta detta ske parallellt med 
att vi köper hundar som är framavlade med en massa problem och sjukdommar ?
 
Jag vet att jag själv drömde om en fin liten rashund, på grund av okunskap. 
Jag hade ingen aning om det fanns så många gatuhundar i länder som inte 
ligger offattbart långt bort från oss.. Framför allt visste jag inte att det finns en 
möjlighet att hjälpa till, och det är inte krångligare än att skaffa en hund via en kennel.
 
Det jag vill säga med det här inlägget är, fundera på varför ni vill skaffa hund. 
Vill ni ha en troffe eller ett sällskap? Det finns en chans att hjälpa till. 
Kolla in bland annat Dinas Ark, man kan alltid ge några kronor iaf. Alla 
bidrag är viktiga. Sprid gärna detta inlägget vidare, kunskap är det
första steget till förändring. 
 
Den lilla tjejen i mitten är mina föräldrars lilla skyddslig från Rumänien, hon är den smartaste hunden jag har träffat. Inte i den mening att hon är en perfekt liten cirkushund som kan en massa tricks, hon vet vem hon ska hålla sig till så inga koppel eller inkallnings övningar behövs. Överlevnadssmart är nog ordet jag letar efter.
Hon tycker om att bli kliad på ryggen, vilket kan göra Bob lite svartsjuk..vilket han hanterar genom att hoppa upp på folk för att få uppmärksamhet. 
Hon älskar närhet, gör ont i hjärtat att tänka på att hon i sitt 4åriga liv antagligen inte fått mycket av den varan. 

Kommentarer
Postat av: Citrin

Åh vad fint :)

2012-10-21 @ 22:28:15
URL: http://nolovestory.wordpress.com

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback